Min flytt till "tjottahejti"

 I alla fall var det så min mor uttryckte sig när hon tyckte att det var onödigt långt att flytta till Kiruna för att testa ett nytt jobb, en ny miljö och nya erfarenheter.

Ja, jag får erkänna att så här långt upp i landet är det faktiskt annorlunda. Inte annorlunda dåligt eller annorlunda bra utan bara annorlunda. Mycket är så här långt bra och jag ser fram mot att lära mig känna miljön och människorna bättre här. 

Resan upp var galet lång..... 170 mil i bil och plötsligt i Hudiksvall på vägen startar inte min bil......min "Doris" som alltid har startat sedan den dagen jag köpte henne. Med lite hjälp löste det sig och hon startar igen. Visst hann jag bli både stressad och nervös stående mitt i natten i Hudiksvall med dyra cyklar på taket, full packad bil och två katter. 

Bilresan Falkenberg- Kiruna blev ca 170 mil (jag har inte kontrollerat sträckan så det kan säkert vara några mil hit och dit....)

Jag har levt på hamburgare i flera dygn..... Kedjan Frasses är verkligen beroendeframkallande, undrar vad de har stoppat i den.....

 Jag håller på att packa in saker och ting i stugan jag har hyrt och "boa" in mig. Bilder om mer kommer nu ville jag bara starta upp bloggen igen och komma i gång med den ;)

I morgon börjar jag på mitt nya jobb :)

Letar ny studiolokal

Fantastisk sommar verkligen - nu letar studion ny lokal, tillfälligt finns studion på Byttorp i Borås, men jag ser mig omkring efter något lämpligt....
Sommaren innebar många familjefotograferingar på stranden - vilket jag tycker är toppen !

Ibland ändras livet.....

Jag har inte bloggat på några år.....men nu är jag på G igen i alla fall....
Åren som gått har inneburit en skilsmässa, en viktnedgång på 54 kg, två minnesförluster, en cykelolycka med krossad axel som renoverades och tog 14 månader att rehaba, nytt jobb, cellförändringar inkl bortopererande av dessa, ny cykelolycka med bruten nacke med ny rehab, nytt jobb, ny lägenhet, flytt och flytt av studion, ny cykel, ny kajak, ny bil, nytt liv......

Om du tycker att "varför slutar hon inte cykla", så tyck det tyst för dig själv....jag cyklade 900 mil under 2017 så det är inte helt konstigt om jag råkar cykla omkull en gång....sedan att man tyvärr blir väldigt skadad snabbt när man kör omkull med cykel - ja det är ju så klart synd.

Nu tar jag fotouppdrag igen och har inte bokat in något under sommaren än men det kommer. Jag vet att många är lite sena i år med att boka sin bröllopsfotograf så det kommer fyllas på lagom mycket till mig också. Välkomna!

Semester i Indien

Hur känns det? Känns det? - Öppet brev till Migrationsverket av min fina vän och kollega Lena Larsson

LENA LARSSONS BREV - LÄS DETTA!

 

Hej Sara,

Till att börja med, jag förstår att ditt jobb är att sköta informationen för Migrationsverket - inte fatta besluten själv, men eftersom du är den enda människa som publikt yttrat sej i denna fråga vänder jag mej till dej.

Du vet säkert inte vem jag är, men våra vägar har korsats en gång den här vintern. Jag har bloggat om familjen Larsson Khanzadpor på vinst och förlust. Ända sen dagen jag först träffade dem. Arga, vädjande blogginlägg. Vi har slitit som djur med att sprida och få underskrifter till en PROTESTLISTA. En lista som Emma skickat till migrationsverket - varje dag. Gissar att du inte sett den? Har du sett alla namn på listan? Eller mina blogginlägg för den delen?

Jag däremot, läste din kommentar till Emma, Adel & Selmas fall i AFTONBLADET. Den där kommentaren där du sa att Adel hade kommit hit olagligt och det är besvärande för hans fall. Gör inte alla flyktingar det? Kommer in olagligt alltså. Är det inte den olagliga flykten som gör det till just en flykt? Hade allt varit aviserat, stämplat och klart i passet kanske man egentligen inte behöver komma någon annanstans? Vad vet jag, men tycker bara det låter logiskt. Flykt/smyga/ljuga/springa. Allt hänger ihop på något vis. Som att flykten är en konsekvens av ett riktigt otäckt skarpt läge. En reaktion mot ett hot. En fara för sitt liv. Flykt är något både du och jag har noll erfarenhet av. Vi vann i livets lotteri. Vi föddes i ett land där man t.ex. har rätt att skriva de här raderna.

Det var inte bara den kommentaren som lämnade mej frågande och uppgiven. Det var det där du sa om att migrationsverket inte tycker pappor är så viktiga:

– "Det finns undantag när man har småbarn, eller om barnet påverkas negativt av att inte vara med sina föräldrar. Men nu finns det faktiskt en mamma i Sverige, och då blir det svårt att överklaga på den punkten."

Har du barn Sara? Om du har det, anser du att deras far är så oviktig att det inte spelar någon roll om han lever eller dör? Anser du att de kommer få det minst lika bra om han försvinner? Att det inte kommer skada dem? Har dina barns far ingen funktion alls i er familj? Älskar du honom? Kan du föreställa dej att han blir fängslad, slagen kanske dödad utan att du får en klump i magen? En skenande puls? Kan du ens föreställa dej?

Jag vet. Det här är väldigt personliga frågor, men jag MÅSTE ställa dem. För du är en människa precis som Adel. Inte en siffra i statistiken. Om du stod inför samma situation som Emma, Selma & Adel skulle inte du vilja visa för domaren att er familj visst är värd något. Att ditt barn faktiskt skulle fara illa utan sin far. Att deras liv kan slås i spillror. Skulle inte du vilja visa din familj för den för dej ansiktslöse domaren? Se honom/henne i ögonen? Tala med honom? Skulle inte du vilja att han eller hon skulle ställa de där riktigt personliga frågorna?

Emma, Adel & lilla Selmas öde avgörs om ett par veckor. Deras överklagan tas upp i en domstol - där de inte får närvara. De tillåts inte föra sin egen talan för deras lilla familj. Eller för Selma som bara är ett ynka år gammal. Är ett enda år verkligen all tid ni kommer låta henne få med sin far. Om inte Emma och Adel får föra hennes talan, vem ska beskydda henne då? Svenska staten har uppenbarligen inget intresse av att hjälpa henne. Nu berövas familjen Larsson Khanzadpor rätten att ens tala. Är det demokratiskt tycker du?

Är det för att det blir lättare om man slipper se människan bakom sifferstatistiken som de gör att de inte få komma? Det blir kanske lättare att fatta ett beslut om att slå en familj mitt itu om man slipper se dem i ögonen när man gör det?

"Nej han verkar skum, han kanske bluffar. Kan han bevisa att han blir hängd? Har vi ringt Iran & frågat? Nej, skit samma. En pinne till i statistiken. Ut med honom. NÄSTA!"

Är det därför de inte får komma? Är det därför de inte ens beviljas rätten att förklara hur ont det gör. Hur rädda de de är.

Om du visste att du har en dryg vecka kvar till domen. Och du har nekats chansen att få komma och prata med domaren för att rädda livet på ditt livs kärlek. Hur skulle du må? Skulle du sova om natten? Skulle du desperat vilja få chansen att i alla fall träffa den där domaren? För att visa att du har ett ansikte. Att du finns på riktigt.

Hur känns det? Känns det?

Lena Larsson Stockholm

http://lenalarsson.com/going-ons/brev-till-sara-p%C3%A5-migrationsverket

Studions öppettider innan julen 2012

Öppettider:

Onsdag den 12 dec: 10-17 (wiwi och sandra jobbar)

Torsdagen den 13 dec 10-15 (sandra jobbar)

Fredagen den 14 dec 10-17 ( wiwi och sandra jobbar)

Lördagen den 15 dec ( wiwi jobbar till och från men kontrollera först att jag säkert är inne)

Måndagen den 17 dec 10-16 ( wiwi och sandra jobbar)

Tisdagen den 18 dec 11-19 ( wiwi jobbar 11-16 maja jobbar 15-19)

Onsdag 19 dec ( maja jobbar 12-17)

Torsdagen den 20 dec ( maja jobbar 12-17)

Fredagen den 21 dec ( wiwi jobbar 10-16)

JULSTÄNGT

Vill ni hämta bilder på andra tider meddela mig bara så lämnar jag ner dem till klockmaster en våning under och ni kan hämta där under Knallerians öppettider :))

Reservation om någon skulle gå och bli sjuk......då har vi tyvärr ingen vikarie.....

Fotograf Borås - www.fotografwiwi.com